Lördagen den 29 december – Dagen efter det sorgliga beskedet

Det blev lite si sådär med sömnen i natt så jag var ganska trött i morse. Vi diskuterade en del igår kväll när Rebecka hade somnat och jag kände att det inte fanns någon anledning att vänta speciellt länge med att sätta igång förlossningen. I förmiddags ringde jag därför till Specialförlossningen och sa att jag vill bli igångsatt imorgon söndag. Så imorgon bitti åker Mathias och jag till Östra.

Inte för att det egentligen spelar någon roll, men jag vet inte om det är abort eller förlossning som är den rätta benämningen på det som kommer att sker imorgon. Hur som helst har jag under dagen och kvällen känt mig helt lugn för vad som ska ske imorgon. Jag hoppas jag får behålla lugnet imorgon.

Vi vet egentligen inte så mycket i detalj om vad som kommer att ske imorgon. Jag kommer att få några tabletter som gör att förlossningen sätter igång och fostret, acardiac twin och moderkakan kommer ut som vid en vanlig förlossning. Hur lång tid det tar eller hur ont det gör är svårt att säga för det är väldigt individuellt.

Det är svårt att beskriva i ord hur det hela känns. Jag hittar liksom inte de rätta orden. Mathias tycker att det känns sorgligt och det kan jag hålla med om.

För att fördriva dagen idag och för att Rebecka skulle få springa av sig lite åkte vi till Sjöfartsmuseet. Det har ju inte varit något vidare utomhusväder de senaste dagarna. Imorgon ska mamma och pappa ta hand om Rebecka och då hittar de säkert på något som hon tycker är kul.